en kärleksförklaring

söndag, november 22, 2009

Egoism

"Hellre hundra tårar
i min hand
från dig,
än att du skrattar
i nån annans famn"

Det kan vara svårt men jag tror att det är värdefullt att skilja på kärlek och egoism. Jag har varit så uppfylld och därmed uttömd av det senare att jag inte vågat känna det första. Ett förtroligt samtal med en patient just vid rätt tidpunkt fick mig att känna mig upplyst och lätt om hjärtat. Att man kan få så mycket tillbaka... Ibland är det verkligen ett kall, ett privilegium att vara sjuksköterska.

Ikväll är jag inte så rädd, jag är full av förtröstan. Det är värdefullt att skilja på rädsla och lycka. Jag är inte rädd för vad som komma skall.

Jag har varit förtvivlad, rädd, instängd i mina egna farhågor och rädslor. Jag tyckte ett slag att livet var slut, oavsett om du skulle komma tillbaka eller inte. Men nu, ikväll, känner jag trots allt att livet just har börjat - oavsett om du kommer tillbaka eller inte.

Det är inte kärlek att hålla någon kvar som inte vill stanna, det är bara egoism. Jag kan älska dig oavsett om du vill leva med mig eller ej. & kärleken är ju inte ond, även om den kan göra ont. Jag är tacksam för allt jag känner för dig oavsett om du kan besvara det eller ej.

Men du ska veta att jag ångrar att jag inte kunnat visa dig kärlek. Att jag varit så fylld av rädsla, egoism, osäkerhet att jag inte kunnat visa dig kärlek.

Det enda jag är rädd för är att du ska minnas mig så.
Annars är jag inte rädd.
Annars är jag lycklig.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]



<< Startsida