Den där dagen

Idag är det precis en månad sen den där ödesdigra dagen i maj när syster och lillkusinen fyllde år och den jag trodde var mannen i mitt liv lämnade mig. Det gör ont. Fortfarande.

Drog upp nycklarna för att låsa upp dörren idag och insåg varför jag dragit mig för att göra det innan. Alla har gnällt lite när jag ringt på och sagt att "har inte du nycklar hit eller?". Inom loppet av en månad har fyra nycklar försvunnit. Skolans och hans. Inget är bestående.

Jag stod med dem i handen en lång stund och förundrades över hur lätt det hade blivit.

Ingenting väger längre lika tungt.