Oh, oh no, no no no...

Han samlar ett grepp om mig och jag skriker rakt ut i panik. Ta mig men rör mig för guds skull inte. Orkar inte det här. Inte nu, inte en gång till. Nu är det bara jag. Jag som står på mina egna ben, jag som överlever, jag som gråter när ingen ser och jobbar mig uppåt trots uppförsbacken.

Jag har fattat nya beslut och hittat nya vägar. Det enda jag kan känna med lite glädje är leklusten. Lust att upptäcka, se, väcka, lista ut. Se om det fungerar. Tänker inte låsa in mig i någon form av låtsas-monogami utan känslor. Antingen allt eller inget. Singel är singel. Man kan inte få allt. Ni kan inte både få och hålla mig. Sorry.

I've been doing research for years
I've been practicing my ass off
I've been training my whole life for this moment I swear to you
Culminating just to be this well-versed leader before you

Jag har allt på min sida. Tiden, kunskapen och lusten. Kom, så leker vi. Blanda in allvar och jag går igen. Jag försöker som sagt överleva. Det är allvarligt nog. Ska jag göra något är det leka. Inget annat är aktuellt. Inte nu. Okej?