En ursäkt

Han skickar en ursäkt och erkänner det jag velat höra. Att han inte gav mig det jag förtjänade. Att han inte satsade. Att han svek mig.

Några bitar ramlar på plats, att jag gjorde rätt ändå. Jag måste hålla fast vid det. Jag måste hålla hårt om att jag gjorde rätt. Frågan är om det hedrar honom eller inte, att han faktiskt erkänner. Det kan vi väl låta vara osagt.

Solen skiner där ute och två män vill träffa mig idag. Jag väljer och vrakar och vägrar ta hänsyn, så då ska jag fan inte ta hänsyn till honom heller. Du ska ut ur mitt huvud nu. Sen ska jag med glädje le och hälsa om vi ses på stan - och tänka "tack gud att det inte blev du".

Nu får det vara nog.