Snurrig

Fem cigaretter senare är jag lite yr. Om fem timmar ska jag åka till jobbet. Fick en ordentlig skrapa som jag kanske eller kanske inte förtjänade. Vet inte hur mycket man ska be om ursäkt för sig själv och hur man är.

Kämpar som ett djur för att hålla mig över ytan, bolla och balansera alla delar av livet som ibland känns ganska övermäktigt.

Vet inte om det är läge att säga förlåt när man slåss för sitt liv.

Samtidigt, vännerna - det viktigaste jag har. Inte vill jag göra dem illa med den jag är, det jag säger. Önskar att jag hade något klokt att säga men är tom på ord.

Tänka lite.