I saw silver in the sky today

Det är så otroligt spännande allting. Det är på allvar men på ett positivt och konstruktivt sätt. Det finns människor i en enda stor blandning gällande ålder, etnicitet, genus... Inte konstigt att de älskar termen "det mellanmänskliga mötet".

Jag tror att dehär tre åren om jag trivs och vill gå klart dem kommer bli det roligaste och svåraste jag någonsin gjort. & att när jag kommer ut på andra sidan har jag vuxit.

Nu, gula bussen till Svedala. I hemlighet trivs jag med pendlandet. Dendär halvtimmen på bussen ger utrymme för eftertanke.

Utmanad

Man får ju vara tuff nog att anta utmaningar:

Fyra arbeten jag haft i mitt liv:
- Prao på Indiska i sjuan (Packade kläder och varor och råkade tappa en hel låda ljusstakar i glas i golvet en av de första dagarna...)
- Prao på Gökboet i åttan (Det första som hände när jag kom dit var att min handledare sa 'om det är stökigt idag är det för att nån snubbe ska laga diskmaskinen, det var en tjej som ramlade in i den i lördags när hon dansade på baren. Jag var livrädd och förtjust. Alla killarna som jobbade där var i 20-årsåldern och lärde mig hur man rullar cigg, om olika sorters sprit och kallade mig 'älskling' när de ville mig något)
- Sommar- och helgjobb hos pappa på Expert (Vad säger man? Den klassiska 'jobba hos pappa'-grejen. Mycket förmåner och väldigt lite sexuella trakasserier)
- Min nuvarande anställning på Silvan (Det sjuka byggvaruhuset där alla anställda har opålitligt schema & kort stubin och alla kunder är snåla och har ännu kortare stubin)

Fyra filmer jag gärna ser om:
- Fight club (Brad Pitt och Edward Norton i samma film... what to say?)
- Kill Bill 1&2 (Uma Thurman mördar med stil. Begravs levande och återuppstår. Nästan religiöst, alltså. Med snygga effekter)
- Ronja Rövardotter (Kanske min all-time favourite. Fantastiskt fin film. Kan man låta bli att älska den?)
- Timmarna (Storyn är kanske inte originell men genial. Kidman, Streep & Moore visar sig alla från sin bästa sida)

Fyra städer jag bott i:
- Malmö (Hela mitt liv ungefär)
- Svedala (Nej, det är inte en stad, och det är dessutom bara Micke som tycker att jag bor där. & kanske hans stackars mamma...)
- Ehm... kan man skylla på dålig fantasi?
- Okej, jag erkänner att jag har bott i samma jävla stad hela mitt liv.

Fyra tv-serier jag tittar på:
- Sex & the city (Säga vad man vill om det, men fantastiskt roligt)
- Family guy (Samma motivering)
- Cityakuten (Här hade jag kunnat försöka dölja min hemliga kärlek till Dr. Carter och säga att det är pga mitt val av utbildning som jag tycker att det är intressant. Men det är väl knappast någon som skulle tro mig...)
- Tribe (En otroligt genomusel serie för barn som går på barnkanalen och som mina systrar fastnat för. Nu MÅSTE jag bara veta hur det går för Tai-San och vem som är nästa att falla offer för den galna sekten som dyrkar Zoot. Zoot är dessutom faktiskt bara en vanlig människa, får jag snäst åt mig när jag frågar varför sekten är galen)

Fyra platser jag vill resa till:
- Paris (Fyra gånger och vill fortfarande tillbaka... say no more)
- Thailand (Det börjar bli dags att förstå vad alla pratar om)
- Spanien (Habla lite español och sådär)
- USA (Någon månads roadtrip, t.ex.)

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
- www.hotmail.com
- www.sockerdricka.nu
- www.bovision.se
- www.mah.se

Fyra maträtter:
- Någon wok med nudlar och kyckling, t.ex. den som Elias gör (Han är sjukt duktig på att laga mat, faktiskt)
- McDonalds (Jaja, jag är hemsk)
- Farmors rotsaksgratäng (Hon gör den bara till julafton)
- Pasta Carbonara (Helst på en italiensk restaurang)

Fyra platser där jag trivs:
- Hemma hos Micke (Kanske är det sällskapet...?)
- Hos Josephine & Elias (Samma som ovan)
- Vid havet (Lugn och ro för själen)
- På café (Cafe latte, fantastiska mackor och så oftast trevligt sällskap...)

Fyra andra jag utmanar:
- Josephine
- Agnes
- Maria
- Lotten

Godmorgon

Igår kväll/natt, när jag via sms beklagade mig över hur stor och kall och ensam sängen var utan honom svarade han följande, kanske det finaste någon sagt till mig någonsin:

"Vi kommer dela många stora sängar ihop, du och jag"

& tänka sig, om ett par timmar är jag officiellt högskolestuderande. Som det kan bli.

Dagen

En perfekt dag. Vi kom upp ur sängen redan vid kvart över sju för att få lite ensamtid. En perfekt morgon och förmiddag i kärlekens och lustens tecken. Sedan åkte jag bussen in till stan, för en riktig långfika (över fyra timmar!!!) med Maria. Mängden tid vittnar om hur trevligt vi hade det. Dessutom lyckades vi roa en kille med cello så mycket att han missade sin film. Nu ska han till Helsingborg eller Italien, jag tyckte att om det blev Italien kunde jag nog få plats i cellofordralet... Åh, Italiens stränder *drömmer mig bort*

Vill bara åter igen påpeka att jag och Maria är stans bästa på långfika. Dessutom tror jag att hon är en av stans bästa tjejer. Få se om vi är lika bra på långa promenader?

& en sista sak om långfikan. Dagens bästa citat "Min latte var så mäktig att jag måste skölja ner den med lite kladdkaka".

Sen så har lieblingen kommit hem, min egen hustru och heliga Graal. & jag fick ännu en fika och mer trevligt sällskap. Livsviktigt, det där. Jag bara önskar att jag var piggare. Kunde göra det mer & oftare.

Annars håller lägenhetsköpet på att lossna. Idag skulle lånelöftet från banken ordnas, imorgon ska jag titta på två till. Vi får se. Men när jag flyttat är alla välkomna på kaffe!

3 speed

Jag är på speed. Jag är på speed. Världen är vacker som jag tror att den bara kan vara när man är nitton år och på väg ut i livet. Det ligger öppet för mig, som en ung oskuld, och jag längtar och bävar på samma gång innan jägarinstinkten kastar sig över mig och jag kastar mig över.

Jag har fått vittring. Det doftar sött.

Jag följer med.
& älskar.

Hjälp

När jag äntligen fått i linserna inser jag (förutom att allt är hårt och skarpt och sticker lite i ögonen) att man kan se texten på text-tvs första sida, både de stora rubrikerna och de små. Tänka sig.

Idag ska jag på fyra lägenhetsvisningar med sjuk mensvärk, obehandlad urinvägsinfektion och en tilltagande huvudvärk (att man kan få ont i huvudet av att se saker, det är ju galet!?).

Om jag får som jag vill kommer en av 1½orna på Lönngården vara sådär fin som bilderna lovar och inga idioter kommer bjuda en massa över utgångspriset. Måhända är de dyra, men jag ska ju bo där några år framöver. Handlar det om några hundralappar i månaden är det värt det om jag känner att jag trivs. Nära till jobb och skola är det också. & nära hem till mamma, när och om det krisar.

Om fyra dagar börjar skolan. Hjälp!?

Feber

Det känns som om jag har feber. Annars lossnar det. Allt går bra och jag är lycklig. Imorgon lägenhetsvisning nummer 2. Snart kommer min drömlägenhet och då ska jag äntligen få flytta hemifrån!

Alla frågetecken slätas ut

Jag är trött men det hindrar mig inte från att söka ännu ett jobb och låta bli att sova i tid. Bryter en nagel och blir inte ens arg. Klättrar på pallar och stegar trots att det svindlar. Jobbar mitt under ett åskoväder och bryter inte ihop (trots att jag är så rädd för åskan, omänskligt rädd, biter i läppen och håller igen).

Inser att Kent släppt en ny singel och det har gått mig förbi. Nostalgi och och en förebråelse från mitt fjortonåriga jag: Hur kan du ha missat?

De sjunger om fjärilar vilket är ännu mer ironiskt eller kanske smått vackert om man är sentimentalt lagd för stunden. Det enda som gör mig lite ledsen är att jag älskade er så mycket då att jag aldrig kan känna så starkt för er igen. Räcker det ändå? Jag tror att ni vet hur det känns.

Ni är fortfarande känsla för mig. Eld, fjäril, varg. Naturligtvis känner jag som då. Som jag skrev: jag älskar er som jag älskar mig själv. Självklart, för att kunna leva. Ni är jag. Utan er hade jag aldrig blivit. & inte heller varit nu.

"Här kommer rädslan, gamle vän
När alla fjärilar i magen vaknar upp
Viskar välkommen hem "

Jag citerar, så får det vara bra med det. & att jag älskar er.

Lust & längtan

"Walk the rope in the temple of sin"

Lust föder lust och just nu har jag lust med det mesta. Jag klarar mig utan sömn. Jag behöver sällskap, fest och glädje, hans tunga i min mun och annat lustfyllt. Det är det jag längtar mig bort till när det är som tristast på jobb.

Jag lustar efter nöje, lättsamma saker och djupa samtal. Nya vänner. Gamla själsfränder nära huden. Lustar efter en av mina väninnor i hemlighet. Hon läser inte bloggen så kanske kan jag få ventilera det här. Undrar ibland om det bara är jag i vänskapskretsen som känner hur hon andas sex. Missförstå mig rätt, hon är en bra vän och jag är nöjd så.

Men om natten, då när jag inte sover...

Kvinnor är fantastiska på så många sätt och dessutom får jag lov att lusta efter dem utan att det ses som otrohet. Så skönt. Nya dimensioner.

Jag drömmer om henne men vi vandrar bara i bergen.

Åh, livet leker. Leker lust, leker längtan. Leker livsviktiga lekar.

Lycklig.

Vänner

Jag upprepar mitt budskap: bra vänner är det finaste man kan ha. Alla som förgyllde min tillvaro igår kväll/natt/idag på morgonen/idag på dagen: Ni är värdefulla för mig. Jag vill se er mer. Skratta mer. Gräva ner mig i gamla minnen och nostalgi med er. Skapa nya minnen att ha nostalgi över. Solen lyser. Jag vill ha er här, jag vill vara där, gå ut och göra allt möjligt i ert sällskap.

Sitta och prata till gryningen och ännu längre igen och igen och igen. Jag säger det igen, för ni förtjänar att höra det och det kan inte sägas nog:

Ni är fina och bra och jag önskar er det bästa. Nu och för alltid.

Trött

Trött på att bli granskad och ifrågasatt. Trött på fördomar och intolerans. Trött på känslan av att ingen står på min sida. Fest på gång och jag borde vara glad men är bara trött. Trött och lite ledsen. Ja, jag kanske hade behövt att han stod på min sida någon gång. Trött på att stå ensam. Denhär städningen som behövs så väl känns överväldigande. Jag behöver visst gråta?

Jag hade kanske bara behövt få vräka av mig utan att bli dömd och ifrågasatt. Vill bara lägga ner. Ingenting här duger till åt någon.

Det är vi mot dem, du mot mig och jag vill bara enas.

Allt är oense.
& jag står ensam mot en värld som håller för öronen och vägrar förstå.

Fan då.

Svartsjuka

Denna svartsjuka. Denna sjuka, bisarra känsla som bara tar över, drar med mig och gör mig till någon paranoid sjuklig varelse utan förmåga att tänka klart först och handla förnuftigt sen. Bästa vännens far, han som är länkad där till höger, skrev ett inlägg om svartsjuka för ett tag sen. I brist på tid skummade jag igenom det och tänkte att det är ju skönt att jag inte är så svartsjuk längre.

Glömde visst säga "peppar, peppar, ta i trä". Fånigt uttryck, förresten. Plötsligt är det "varför gör han så eller skrev så eller svarade det där eller svarade inte på det" och framför allt "varför skulle han inte vara otrogen, när alla andra är det".

En vän sa över en fika att hon var orolig inför att hitta en pojkvän när man ser hur många det är som är otrogna. & nej, det är inte logiskt, eller rättvist, eller smart att döma någon som är oskyldig. Oskyldig tills bevisad skyldig. Men bevis ramlar sällan över en. Vill man veta måste man gräva, snoka, rota, pressa, jaga. Jag vill inte vara sån. Jag vill så gärna lita på. Men det är just detdär orättvisa hemska i att "när ALLA andra, varför inte han?".

Jag vill så gärna tro. Men jag har trott förut och det är svårt att tro när man alltid tror fel. Att han verkar snäll och ärlig tyder snarare på att han är mytoman och övertygande i sina lögner. Allt enligt mina erfarenheter. Såra eller såras. Vad är det som driver oss att gå bakom ryggen på den vi älskar? Jag har ingen aning.

Jag kämpar som ett djur för att lita på honom. Allt bråk tär på mig, på honom, på oss. Varför bråkar vi när vi ska vara lyckliga?

För att jag är rädd.
Mest för att jag är rädd.

Karin Boye skrev om mod:

"Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram --
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös."

Om jag kunde leva mer efter orden jag läser, skriver, lever fram. Kunde ge oss en chans, kanske. Jag älskar honom men räcker det? Räcker någonsin någonting?

& störst av allt är kärleken. Men rädslan då?