Fint

Det är fint att jag samtidigt som jag med våld stänger ute omvärlden känner mig som den ensammaste människan i världen. Ironiskt, dessutom, nu när julen stundar och jag har en stor familj och släkt (och pojkvän) som vill fira den med mig. Det är väl nu man ska känna sig lyckligt lottad och älskad?

Borde plugga, men det blir liksom inte av. Har tappat sugen, helt enkelt. Vet inte vad det ska bli av mig, men i den här takten lär det inte bli mycket alls.

Ska duscha. Försöka tänka om.

Sudda bort orosmomenten och glädjas åt det jag har.