Ger med mig

Har stått emot blogg-trenden så länge nu att det känns lagom trotsigt och obstinat att starta en. Jag behöver skriva mer och kanske kan dethär bli mitt nya sätt, jag vet inte. Jag är van vid en bred publik till det jag skriver, och detta tänkte jag nog försöka hålla hemligt. Iallafall ett tag. Det kan vara skönt att göra något för sin egen skull, tänker jag. För en gångs skull någonting bara för mig.

En kärleksförklaring till det skrivna ordet, till mig själv och till kärleken.